DVD-skivans historia

När DVD-skivan lanserades i Sverige blev det snabbt en självklarhet för många att köpa in DVD-spelare och byta ut den gamla VHS-bandspelaren mot en DVD. I jämförelse mellan dessa två lagringsmedier så vann DVD-skivan på en rad punkter. Framförallt kunde man spara digitalt och hanteringen av denna digitala information kunde hanteras på ett extremt mycket enklare sätt. För privatpersoner var alltså DVD-skivan ett självklart val som efterträdare åt VHS-kassetten.

Men att det skulle bli så var inte självklart. Flera olika konkurrerande system hade utvecklats av företag inom branschen som alla kunde bli VHS-bandets efterträdare. Att det just blev DVD-skivan som vann har till stor del med VHS-bandspelarens egen historia att göra.

VCD

En av de första möjligheterna att lagra och distribuera digitala filmer skapades när VCD (Video CD) lanserades på marknaden 1993. Dessa skivor spelades på VCD-spelare och för de som har kvar dessa filmer idag är möjligheten stor att DVD-spelaren eller Blu-ray-spelaren hanterar dessa skivor.

Visserligen fanns det innan dess ett format som hette CD Video som vissa ser som första steget mot DVD-skivan. Men skillnaden är att CD Video hade analog videokodning och alltså inte den digitala som VCD sedan använde sig av.

MMCD vs SD

År 1993 var inte bara året som VCD lanserades utan även två andra digitala format kom ut på marknaden. Det var formaten MMCD (Multimedia Compact Disc) samt SD (Super Density Disc).

Bakom MMCD fanns ett samarbete mellan två giganter på marknaden – Philips och Sony. Men även SD hade potential då den konstruerats i ett samarbete mellan åtta olika elektronikföretag, däribland Toshiba, JVC och Hitachi.

Dessutom fanns det redan ett digitalt lagringsmedia på marknaden vid namn Laserdisc. Konstruktionen bakom Laserdisc patenterades i USA redan 1961 men var aldrig något hot mot MMCD eller SD. Orsaken var att när Laserdisc lanserades 1978 var företaget tvunget att ta ett mycket högt pris på både spelare och disk pga. av höga tillverkningskostnader. Efterfrågan var därför mycket låg i både USA och Europa. Det var i stort sett bara Japan och vissa delar av Sydostasien som Laserdisc slog igenom tillräckligt. Men med för högt pris kunde aldrig formatet slå igenom på den breda marknaden.

Nytt formatkrig?

För att komma framåt i utvecklingen valde representanter från företagen bakom SD att kontakta IBM. Detta för att få råd om hur de skulle utveckla själva filsystemet. Frågan gick till Alan E. Bell som arbetade på IBM Research Center.

Det är här som VHS-kassettens historia spelar in på kommande utveckling. Innan VHS-kassetten helt slog igenom var det en stor kamp mellan två format, VHS och Betamax. Detta blev ett mycket ”kostsamt krig” som VHS visserligen gick segrande ur men detta till ett mycket högt pris. För att undvika att ett nytt formatkrig skulle blossa upp igen med förlorare både inom företagen och hos konsumenterna valde Bell att gå en annan väg.

Bell valde att handplocka en grupp experter inom det relevanta området och även låta företag som Dell, Microsoft, Apple och Sun medverka. Gruppen gick snart under namnet TWG (Technical Working Group).

Målet för gruppen var att hitta en lösning som skulle var mest gynnsam för utvecklingen av digitala format och detta utan att favorisera något företag eller något speciellt digitalt format.

Samarbete för bättre resultat

Resultatet blev att gruppen bestämde för att ett enda format skulle gälla. De hotade med att bojkotta både SD och MMCD om inte företagen bakom dessa format kunde enas om vilket format som skulle vara gällande. Lou Gerstner, som jobbade som VD för IBM, fick uppdraget att medla och pressa de olika lägren till en gemensam standard, något han även lyckades bra med.

Den standard som presenterades blev SD9. Den stora skillnaden mot förslaget med SD10 var att skivans dubbla lager på SD9 skulle kunna gå att läsas från en och samma sida. Detta till skillnad mot SD10 som skulle ha data lagrad på bägge sidorna vilket skulle resultera i att man som konsument varit tvungen att vända på skivan för att se vidare på filmen.

SD9-standarden betydde en DVD-skiva som kunde rymma 4.7 GB i standarden med ett lager och data på en sida. Dessutom fanns möjligheten att spara 8,5 GB på skivan med två lager och som även den gick att läsa helt från samma sida.

Något formatkrig blev det inte utan snarare samarbeten, kompromisser och gemensamma utvecklingsprojekt. Bland annat samarbetade även TWG med Optical Storage Technology Association för att kunna använda systemet ISO-13346 inom utvecklingen av DVD-skivan.

En ny era för filmindustrin

Att filmindustrin snabbt skulle använda sig av det nya formatet var ingen överraskning. DVD-skivan gav bättre bild och ljud, hade längre livslängd, gav möjlighet till interaktiv underhållning och tog mindre plats än VHS-kassetten. Några fördelar att hålla sig kvar vid VHS fanns alltså inte.

Ungefär vid samma tillfälle som filmindustrin började satsa hårt på DVD valde de även en annan väg gällande hur filmerna skulle distribueras. Tidigare låg fokus på uthyrning men nu valde man istället att lägga större fokus på försäljning (även om uthyrning finns kvar).

Med DVD-skivans många fördelar och låga kostnad etablerades den snabbt som det nya ledande formatet. I början såldes spelare för ca 1500kr men det dröjde inte länge förrän det gick att köpa DVD-spelare för några hundra kronor, samma pris som de ligger på idag.

DVD-skivan idag

När DVD-skivan lanserades var det den bästa lösningen för privatpersoner att lagra stora mängder data. Dessutom var den överlägsen VHS gällande kvalité. Idag finns det däremot konkurrens gällande bägge dessa punkter. När det kommer till lagring av data är USB-minnet både snabbare att hantera samt rymmer större mängd data än DVD-skivan. De som behöver ännu större datalagring kan köpa en extern hårddisk vilket skapar ännu större lagringsmöjlighet.

Gällande filmkvalité har formatet Blu-Ray lanserats vilket ger en ännu bättre kvalité än DVD-skivan. Det är framförallt inom TV-spel som Blu-Ray har slagit igenom. Detta just på grund av att denna skiva kan hantera dubbel mängd data i jämförelse mot DVD-skivan.

Även filmindustrin distribuerar filmer på Blu-Ray men då konsumenterna ännu inte tagit till sig detta nya format helt och hållet säljs de allra flesta filmer även på DVD.

Samtidigt har DVD-skivan fått konkurrens från olika streamingtjänster. År 2012 gick filmtittandet via streamingtjänster om DVD-skivan gällande hur många som såg filmer via dessa vägar.

Trots konkurrens från olika håll lever ändå DVD-skivan kvar. Detta inte minst inom filmindustrin och vid distribution av dataprogram.  Många bränner även bilder eller film till dessa för att sedan kunna visa på TV:n via sin DVD-spelare. Så ännu lever skivan kvar. Hur länge återstår att se.

Om du behöver hjälp med DVD kopiering kan BGA Videoproduktion hjälpa dig.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>